En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och vänder sig till en bred allmänhet. I Sverige definieras den lagligt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt ställs ofta krav på minst två utgivningar per vecka.
Dagstidningar utmärks av sin regelbundna utgivning, aktualitetsfokus, tillgänglighet och brett nyhetsinnehåll från hela världen. De trycks ofta dagligen eller flera gånger i veckan.
I Sverige har traditionen djupa rötter sedan 1600-talet, med fortsatt stark närvaro trots digitala utmaningar.
Vad är en dagstidning enligt definition och kriterier?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning, ofta dagligen. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela samhället och världen. |
- Dagstidning definieras i svensk lag som minst en gång per vecka.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Etymologi från 1780-talet, syftar på dagliga nyheter.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning används.
- Format som broadsheet (600×380 mm) övergår delvis till tabloid.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition Sverige | Minst en gång/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Ofta två gånger/vecka | NE |
| Kriterier | Periodicitet, aktualitet m.m. | NE |
| Utgivning | Sex- eller sjudagars | Wikipedia Dagstidning |
| Etymologi | Från 1780-talet | Wiktionary |
| Format | Broadsheet 600×380 mm | Wikipedia Dagstidning |
| Hyponymer | Morgon- och kvällstidning | Wiktionary |
| Antonymer | Veckotidning, månadstidning | Eng Wiktionary |
Hur har dagstidningar utvecklats historiskt i Sverige?
Första tidningarna på 1600-talet
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första och bytte senare namn till Post- och Inrikes Tidningar.
Utveckling under 1700- och 1800-talet
Antalet tidningar ökade under 1700-talet. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen. På 1800-talet exploderade pressen och påverkade demokratiseringen.
Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.
Grundandet av stora tidningar
Exempel inkluderar Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).
Vad är det nutida läget för dagstidningar i Sverige?
Sverige har cirka 150 dagstidningar. En tredjedel har ”tidning” i namnet, som Hjo Tidning.
De största är Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk med 416 500 exemplar på vardagar 2006, och Expressen, oberoende liberal inklusive GT/Kvällsposten med 326 000.
Trots minskande läsare har svenska dagstidningar hög räckvidd internationellt, men påverkas av TV och internet.
Svenska dagstidningar på Wikipedia nämner denna utveckling.
Hur översätts dagstidning och vad är relaterade termer?
På engelska motsvaras ”dagstidning” av daily newspaper eller daily.
Antonymer är veckotidning och månadstidning. Cambridge Dictionary bekräftar översättningen.
Viktiga händelser i svensk tidninghistoria
- 1645: Ordinari Post Tijdender börjar utges. Källa: Wikipedia.
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 2006: Toppupplagor för Aftonbladet och Expressen. Källa: Språktidningen.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller varierande |
|---|---|
| Definition i svensk lag: Minst en gång/vecka. | Exakta internationella krav varierar. |
| Historia från 1645. | Aktuella upplagor efter 2006. |
| Största tidningar: Aftonbladet, Expressen. | Påverkan av digitala medier i detalj. |
| Etymologi från fornsvenska. | Framtida formatförändringar. |
Bakgrund och betydelse av dagstidningar
Dagstidningar spelar en central roll i nyhetsförmedling och opinionsbildning. De har bidragit till demokratiseringen i Sverige sedan 1800-talet. Jan Olof Bengtsson diskuterar ordets ursprung.
Traditionen kvarstår trots konkurrens från nya medier.
Källor och citat om dagstidningar
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet”.
Språktidningen
Sammanfattning av dagstidningens roll
Dagstidningen är en grundpelare i svensk medier med rötter i 1600-talet, definierad av regelbunden nyhetsrapportering och fortsatt relevans trots utmaningar. Relaterad kalla: Australiainsight.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
Dagstidning utkommer minst veckovis med nyhetsfokus, medan veckotidning har lägre frekvens.
När kom den första svenska dagliga tidningen?
Dagligt Allehanda 1776.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150.
Vad betyder sexdagarsutgivning?
Utgivning sex dagar i veckan.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Aftonbladet och Expressen, baserat på 2006-upplagor.
Hur översätts dagstidning till engelska?
Daily newspaper eller daily.
Vad är broadsheet-format?
600×380 mm, delvis ersatt av tabloid.
Du vill inte missa
När kommer fc 26 ut – Lanseringsdatum och Editioner
Tilde de Paula lön – Färske Inkomstfakta och Bolagsdata
Lukt som skrämmer råttor – Fungerar det verkligen?
Outlander Season 8 Release Date – Premiär och streaming på Viaplay
Region Dalarna Lediga Jobb – Nya Tjänster i Dalarna
Säger man grattis på mors dag – Rätt texter och Mors dag-tips
