onsdag, 6 maj
Nyheter, kultur och vad som händer härnäst.

Dagstidning – Definition, Historia och Kriterier i Sverige

Av Fredrik Karlsson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och vänder sig till en bred allmänhet. I Sverige måste den utkomma minst en gång per vecka.

Begreppet inkluderar tidningar med dagspresskaraktär, regelbunden nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Svensk lag kräver minst ett nummer per vecka, komplett med löpsedel och bilaga. Internationellt räknas publikationer med utgivning minst två gånger i veckan som dagstidningar. Sedan 1800-talet har de definierats utifrån periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Vad är en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden utgivning
Aktualitet Nyhetsfokus
Publicitet Tillgänglig för alla
Universalitet Nyheter från hela världen och samhället
  • Reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
  • Inkluderar löpsedel och bilaga enligt lag.
  • Fokus på nyhetsrapportering och opinionsbildning.
  • Öppen för allmänheten utan restriktioner.
  • Kan utkomma mer sällan än dagligen men ändå klassas som dagstidning.
  • Internationellt minst två nummer per vecka.
Faktum Detalj
Svensk definition Skrift med dagspresskaraktär
Utgivningskrav Minst ett nummer/vecka
Internationellt Minst två gånger/vecka
Kriterier sedan 1800-talet Fyra huvudkriterier
Exempel på inkludering Längre intervall än dagligen
Riktning Allmänheten
Innehåll Allsidig nyhetsrapportering
Lagkrav Löpsedel och bilaga

Varifrån kommer ordet dagstidning?

Etymologi

Ordet dagstidning har belagts sedan 1780 och avser tidningar som utkommer regelbundet dagligen. Det omfattar underbegrepp som morgontidning och kvällstidning. Wiktionary bekräftar ursprunget.

Språkligt ursprung

”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse – inte tidsperiod.

Betydelse och kopplingar

”Dagblad” knyter an till ”daglig” genom latinets diurnus. På engelska motsvaras det av ”daily newspaper”. Cambridge Dictionary.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet och har länge haft en stark position, trots sjunkande upplagor på grund av tv och internet. Svenska dagstidningar på Wikipedia.

Största tidningarna 2006

Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk): 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal): 326 000 exemplar.

Från 1860-talet expanderade pressen kraftigt i takt med demokratiseringen och opinionsbildningen. Exempelvis grundades Dagens Nyheter 1864, Göteborgs-Posten 1863 och Sydsvenska Dagbladet.

Viktiga händelser i svensk dagspresshistoria

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första, utkommer fram till 2006 och blir senare digital. Källa.
  2. 1700-talet: Antalet dagstidningar ökar.
  3. 1776: Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen. Källa.
  4. 1863: Göteborgs-Posten startar.
  5. 1864: Dagens Nyheter grundas.
  6. Från 1860-talet: Stark tillväxt driven av demokratisering.
  7. 2006: Data om största tidningar registreras.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerad information Information som förblir oklar
Definition i svensk lag: Minst ett nummer per vecka. Aktuella upplagor efter 2006.
Fyra kriterier sedan 1800-talet. Exakt inverkan av digitalisering på traditionell utgivning.
Historia från 1645 med specifika tidningar. Framtida klassificering av digitala publikationer.
Etymologi belagd sedan 1780. Internationella variationer i detaljer.

Bakgrund till begreppet dagstidning

Sveriges äldsta tidning var Ordinari Post Tijdender (1645), senare omdöpt till Post- och Inrikes Tidningar. ”Tidender” hänvisade till postburna nyheter. Språktidningen.

Begreppet utmärks av aktualitet och universalitet. NE.

Lagstadgad klassificering

Endast skrifter med dagspresskaraktär räknas, inklusive opinionsbildning. Relaterad kalla: Australiainsight.

Källor och referenser

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.

Ytterligare källor inkluderar Kryssakuten och Janolof Bengtsson.

Sammanfattning av dagstidning

Dagstidningen definieras genom regelbunden nyhetsrapportering till allmänheten, med rötter i 1600-talets Sverige och en stark tillväxt på 1800-talet. Trots utmaningar från nya medier behåller de en central roll i opinionsbildningen.

Vad skiljer dagstidning från veckotidning?

Dagstidning kräver minst ett nummer per vecka med dagspresskaraktär, medan veckotidningar saknar denna regelbundenhet.

Vilken är Sveriges äldsta dagstidning?

Ordinari Post Tijdender från 1645, senare digitaliserad.

Vad betyder ”tidning” etymologiskt?

Från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet eller underrättelse.

Är digitala tidningar dagstidningar?

Vissa, som Post- och Inrikes Tidningar, har övergått till digitalt, men klassificering varierar.

Vilka är de fyra kriterierna?

Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet.

Har läsarantalet minskat?

Ja, på grund av TV och internet, trots stark historisk ställning.



Du vill inte missa